Är min blogg död?
Jag har varit så arg i helgen att min ilska till slut neutraliserats - poff, allt försvann i ett rökmoln. Idag känner jag ingenting.
Jag pratar naturligtvis om BLOGGSERVER-FLYTTEN! Helgen då vi blogg.se:are inte kunnat blogga!
"Page not found" har haft oräkneliga sidvisningar den här helgen. Förmodligen ligger den nu på "Aktiva listan".
Fröken Wallenberg tänkte i helgen: Varför dog inte alla bloggar på en gång? Är jag den enda som inte kunnat kommentera eller blogga på hela helgen? Det kanske inte ens är flytten? Det är jag. Jag har klantat mig på något sätt. Jag har missat i instruktionerna.
Till min fasa såg jag att alla andra kunde blogga i söndags, vissa även i lördags.
Fröken Wallenberg: Ok, jag visste det, jag har förlorat min blogg, nej värre: Jag har dödat min blogg. Det stod att man kunde det. Vad har jag för mailadress? Det var något med mailadressen, eller? Min blogg klarade inte flytten därför att jag gjort fel. Nej snarare nonchalant tänkt," ja ja, det där löser sig nog".
Timmarna gick, dagarna gick. Min blogg låg där så snällt och var läsbar, men jag kunde inte nå den. Det var som att se en älskad närstående ligga i respirator. Bröstkorgen hävs och sänks, men man kan ingenting göra, och sedan kommer doktorn med orden: "Tyvärr, fröken Wallenberg, hjärnan uppvisar inga tecken på aktivitet längre. Ska vi stänga av maskinen?"
Fröken Wallenberg tänkte: Min blogg är hjärndöd. Jag har dödat min blogg på grund av inkompetens eller ovilja att följa instruktioner. Det är ju som att strunta i att hämta receptet när babyn är sjuk. Herregud ...!
Varför skaffade jag en blogg när jag inte ens kan ta hand om den? Men alla andra verkar ju klara av skötseln så fint. Till och med pubertets-modebloggarna skriver helt lugnt: "Oj, oj, vad det har varit svårt att komma in på bloggen idag, det är för flyttens skull". Hur tusan vet dom det? Har de ett självförtroende orubbligt som en sten? Hur vet dom att det är flyttens fel och inte deras eget? De kanske har fått virus? Eller så har en sladd därbak ramlat ur? Eller så har de inte betalt interneträkningen? Eller så har en terrorist kapat hela datorn och om man inte surfar in på livsfarligt territorium så tänker terroristen långsamt döda alla passagerarna. Först ut blir Microsoft Windows, sedan Adobe Photoshop (det är ok, ingen jag känner), och sedan mailprogrammen.
Sist ut blir förstås Internet explorer, och utan honom störtar vi allihop, så det blir ju automatiskt slutet för oss andra. Hej då, lilla Creative Zen Micro, adjö Adobe Shockwave Player och Inter Actual Player. Jag fick aldrig en chans att lära känna er. Men vi ses i en annan värld, bättre än den här?
Cd-skivor i present
Förstår blogg.se vad en sådan här sak kan göra med självförtroendet hos en person som inte ens har erfarenhet av att olagligt ladda ner musik eller installera ett nytt virusprogram i sin dator!!??!!
Jag har mailbombat blogg.se-supporten hela helgen, den där Ann-Louise och några till. Jag har skällt, förtvivlat och härjat med dem. Till och med hotat (det brukar fungera om man heter Wallenberg!) Och så alldeles nyss damp det ned ett brev i min brevlåda:
Fröken Wallenberg, vi är hemskt ledsna för det inträffade. Vi är medvetna om att vissa bloggar varit nedstängda längre tid än andra, och som en kompensation skickar vi en presentcheck på cd-skivor som går att lösa in på Åhlénsvaruhusen eller Megastore.
Med vänlig hälsning, Ann-Louise Sjöström
JIPPI!!!!
(He he, det lönar sig att vara arg och klaga. Blogg.se, - allt är förlåtet!)
Har ni andra också fått cd-skivor?
Ps. Vilket antiklimax det var idag att bara spatsera rakt in i sin blogg som om allting var som vanligt! Vad hände med "inloggningsuppgifter" och "bekräftelser" hit och dit som man skulle få via mail? Varför fick blogg.se alltihop att verka så svårt? Alla nervösa "jag kommer att förlora min blogg" eller "jag kommer att klanta mig och inte ens förstå instruktionerna" ... bla bla bla. Det hade jag sluppit om de bara sagt: Mellan dessa datum kommer bloggen att vara stängd, vänligen återkom på tisdag. Inga tomma hot, inga värdelösa intruktioner.
Detta har varit psykiskt lidande av grövsta sort ... det får nog bli några avslappningsskivor, tror jag.
"Page not found", he he he. I helgen var det där fabrikanterna skulle lagt in sin reklam. Om de varit lite förutseende ...
Åh, stackare! Samma sak hände mig! Dock tror jag att min bloggförlusträdsla var snäppet värre - jag befann mig ju i Kina - jag hade alltså hittats av kinesiska censurmyndigheten!? Är inte det alla människors största skräck? Big brother's watching you...och han tillåter dig bara se din blogg utifrån!
Saknar bara lite Hitchkockmusik (stavning?) i bakgrunden. Ljudet av en dammsugare får duga. Jag har ju som tur är tillgång till både bloggen och mitt hemland igen. Helt utan hot eller tvång. PUH! (Dock utan cd-skivor..? Skit också, det hade vart nåt, det!)
Emma, du förstår mig!!! Precis så var det, censur, Hitchcock och allt utifrån! Dåligt, fick du inga cd-skivor?
Inte 17 fick man några skivor inte. Och jag som har legat i en tröstlös hög på golvet i tron att jag själv har sabbat min egen blogg. Inte har jag fått bekräfta "flytten" heller. Men bloggen verkar ha överlevt och lever förhoppningsvis vidare. det blev inte de sälla bloggmarkerna den här gången tack å lov.
Min blogg var död i två dagar och jag fick en resa till Canada som kompensation.
Från broschyren: "Besök äventyrliga Alberta och upplev mer än dina sinnen kan ta in! Här kan du fiska lax från en motordriven hyddbåt, testa utförsåkning i Kanadas klippiga berg, eller varför inte se en hockeymatch med Calgary Flames? Kanada
erbjuder även en god jaktsäsong där älg, bäver och älva tillhör de vanligaste villebråden"
Jag ska dit i augusti. Två dagars bloggdöd=två veckors skidresa.
Men visst, njut av skivorna. Bra musik kan ta en långt bort, har jag hört.
Förresten. Fonten på din blogg är av ondskefull sort. Det är som att stirra in i ett hypnotiskt batikmönster från tidigt nittiotal.
Bengtsson du hade tur. Jag fick ett presentkort på en motorsåg på Jula samt ett Green-Card till Sibirien. Trots att jag inte joinat den ondskefulla blogg.se portalen. Jag uppmanar alla till eget bloggboende!
Hursomhelst.
Frk. Wallenberg!
Vår längtan har känts evig.
Vår saknad har varit stor.
F5-tangenten är söndertryckt.
Sobrilen är slut.
Så kommer du tillbaka. Precis när vi just gett upp!
Ordningen är återställd och vi serveras återigen mastodontportioner av din GENIALA verbala onani!!
Äntligen!
Tänkte bara betona att när PappaC skriver "Vår saknad har varit stor", så har min saknad inte varit riktigt lika stor som hans, gissar jag.
Min saknad har varit - vad ska vi säga - märkbar men hanterbar. Ungefär som skoskav i
ett tidigt, tidigt stadium. Kanske har det fått en att reflektera över skobyte, men fortfarande på ett ganska lättsamt sätt, som att man liksom bara leker med tanken medan man väntar på en mjukglass.
Bengtsson du är en betydligt mer subtil och inte fullt lika utagerande själ som jag. Men vi är alla olika.
Medan jag och Hertiginnan vevar och gormar i vårt dike så ligger du stilla å flyter på rygg i din egen lugna tjärn medan du mässar ditt auumm-mantra.
Lotta, du måste nog själv höra av dig till blogg.se för att få skivor. Jag tror inte att de kommer automatiskt. jag läste det på en annan blogg.
Jacob: Ha ha, du är galen som vanligt.Man kan inte åka skidor där i augusti.
Pappa C: ja, jag är återuppstånden! På tredje dagen, när jag hörde gråt ifrån många änglar. Och det endast för att kunna ta del av bland annat Pappa Cs kommentarer som är av en kaliber att de skulle platsa i en intellektuell Guide Michelin. De smälter på tungan, de utmanar med perfekt kryddning och - de smakar smaskens helt enkelt! *love*
Aha, dte var därför du var tyst.
Jag har min wordpressblogg på egen server, så jag får sköta alla uppgraderingar och skit själv.
Nu har jag senaste versionen, men det är många filer hit och dit. Snart funkar bilderna också.
Valier: Om jag var tvungen att uppgradera själv så skulle jag sitta här med papper och penna, en hög frimärken och adresser Irl till er ...
Ähum. Jag får nog vara tacksam och nöjd med blogg.se trots allt. :o
